Jag kan inte nog understryka den glädje jag känner över att Gaziano&Girling kanske är på väg till Sverige, via agenten Leaves&Tung.
Det här är skor som man inte gärna vill besudla med sina osande, små korvtår. Nej, de här skolädren vill man helst bara slicka på. Långsamt. Nerifrån och upp, uppifrån och ner.
Kavaj, Polo Ralph Lauren. Jeans, J Lindeberg. Seglarskor, JS. Strumpor, Matinique. Skjorta, Christian Dior. Bomullsnäsduk, ärvd. Flätat skärp, Saddler.
Ibland slår den där ofattbara latheten till. Den där latheten som gör att det till och med känns som ett oöverstigligt hinder att bara laga sig lite lunch. Vid såna tillfällen skall vi vara glada att amerikanarna uppfunnit storheter som färdigskivat bröd och jordnötssmör. Det är ”mat” som ger oerhört mycket kalori-valuta per satsad tidsenhet. Och så är det ju gott också.
Och nyttigt.
Observera att jag har gett ”anrättningen” en svensk touch genom att använda drottningsylt. Och servera med becksvart skånerost såklart.
Jacka, Polo Ralph Lauren. Chinos, Cottonfield. T-shirt, H&M. Seglarskor, Sebago Docksides. Skärp, Gant. Strumpor, Polo Ralph Lauren.
Jag när romantiserade drömmar om hur det skall vara att plugga på universitetet. Ni vet, tjocka och tråkiga böcker plöjs igenom på ett dammigt bibliotek. Ens rygg blir svårt krum av den hårda och raka pinnstolen. Bibliotekarien hytter argt med näven åt förstaårseleverna som är lite för uppspelta över att ha löst sina första partiella diff.-ekvationer. Längst bort i hörnet sitter en svårmodig och hålögd litteraturstudent och plöjer Proust. Efter en blöt helg har den anorektiska studentplånboken bara spelrum för en bunt torra prickig korv-mackor och vrinsurt termoskaffe till lunch.
I’m living that dream. Or is it a nightmare perhaps?!
Jag var precis inne och strötittade lite i webbutiken Kevin’s, som säljer diverse prylar och persedlar för jakt och friluftsliv. När jag surfade in på avdelningen för den brittiska klassikern Purdey så slogs jag plötsligt av en lite obehaglig déjà vu-känsla. Det var något som jag inte riktigt kunde sätta fingret på. Det där låg och gnagde i bakhuvudet ett tag, men till sist så gick det upp ett ljus.
Bör jag vara oroad över mina associationsbanor?
Tattersall-mönstrad skjorta, Polo Ralph Lauren. Manchesterbyxor med broderade St Bernhardshundar, J Crew. Chelsea-boots, Prada. Kavaj i Harris Tweed, Orvis. Näsduk, från MQ. Kashmirtröja, Lyle&Scott. Slips, Atlas Design.
En kort grej bara: Varför är det så haussat att fylla jämnt? Så fort det händer så blir det ju ett jäkla liv i luckan. Det skall festas och firas som om det inte fanns någon morgondag.
Jag menar, man fyller ju jämnt vartannat år. Inget särskilt speciellt med det, om ni frågar mig (och det gör ni såklart).
Angående Sveriges mediokra OS-klädsel: Varför sneglar man inte tillbaka på alla tiders kung av pisten?
Bardot-rutig skjorta, EastWest. Kavaj, J Crew. Ylletröja, Gant. Skärp, Kappahl. Jeans, Helmut Lang. Skor, Romika. Strumpor, Polo Ralph Lauren. Näsduk, från Brothers.
Loading ...
(4 röster, genomsnitt: 4,00 av 5)